decorational arrow Hormoner | 5 min. läsningstid

Så styr hormoner vår aptit och våra matvanor

När man förstår hur de kemiska budbärare som hjälper till att kontrollera aptiten flyter genom blodet förstår man också vikten av biologi i viktreglering. Det förklarar också varför ingrepp som syftar till att hantera underliggande biologiska processer behövs för att effektivt behandla obesitas.

Vi människor bestämmer oss inte för att vara hungriga eller mätta efter en måltid. Vi känner bara en av dessa känslor åt gången och vidtar sedan relevanta åtgärder. 

Vi kan inte heller alltid förstå varför vi föredrar en chokladkaka framför ett grönt äpple som mellanmål en sen eftermiddag.  Även om vi på morgonen var fast beslutna att äta hälsosamt under dagen. 

Våra matvanor och vårt val av mat ligger inte helt under vår medvetna kontroll och ibland går vi emot våra egna avsikter. 

Kemiska budbärare får oss att känna oss hungriga eller mätta

Någon som skrivit om detta är Joseph Proiretto, professor i medicin vid Melbournes universitet. Han menar att behovet av att hitta bränsle för att generera energi är en djupgående drivkraft inom biologin hos alla levande organismer eftersom vi alla behöver mat för att överleva. Därför är det inte förvånande att våra kroppar har ett så komplext system drivet av hormoner för att kontrollera matintag.

Forskning visar att det verkar som att hormoner fungerar som kemiska budbärare mellan kroppen och hjärnan och koordinerar våra matvanor och matval.  Dessa hormoner cirkulerar i blodet och kommer från vävnader i olika delar av kroppen som hanterar intag och lagring av energi, däribland mag-tarmkanalen, fettvävnad och bukspottkörteln. 

"Behovet av att hitta bränsle för att generera energi är en djupgående drivkraft inom biologin hos alla levande organismer: vi behöver alla mat för att överleva. Så det är inte förvånande att våra kroppar har ett så komplext system drivet av hormoner för att kontrollera matintaget."

-Joseph Proietto, professor vid Melbournes universitet

Vissa hormoner ansvarar för att stimulera hunger, de kan vi kalla "hungerhormoner". Medan andra ansvarar för att få oss att känna oss mätta, alltså "mättnadshormoner". 

Fettvävnaden producerar hormonet leptin som står för långsiktig mättnad. Hormonet utsöndras av fettceller när vi ätit och talar om för hjärnan att vi är mätta. Låga nivåer av leptin leder till ökad hunger och sänkt ämnesomsättning. Forskning har visat att det finns en minskad känslighet (resistens) för leptin vid obesitas. Därför känner inte personer med obesitas långsiktig mättnad på samma sätt, trots att de ofta har förhöjda nivåer av leptin.

Hungerhormonet ghrelin bildas i magsäcken. När macksägen är tom utsöndras ghrelin och signalerar att det har blivit dags för något att äta.

Hormonet PYY har med långsiktig mättnad att göra. Vid en riklig utsöndring av PYY så äter man automatiskt mindre vid nästa måltid. PYY triggas av fettsyror som tillverkas för vi äter fibrer.

GLP-1 är ett inkretinhormon som finns naturligt i kroppen, och som utsöndras från celler i tarmen i samband med måltid. GLP-1 ger minskad aptit och ökad mättnadskänsla genom att stimulera olika delar av hjärnan. GLP-1 fungerar därigenom som ett mättnadshormon.

Infographic displaying the location of hunger and satiety hormones.

När magen är full minskar vår önskan att äta genom att kroppen producerar mindre av hungerhormonet ghrelin. Det i sin tur skickar en signal till hjärnan som får oss att sluta äta. Samtidigt ökar nivåerna av mättnadshormoner efter en måltid. De når sin topp mellan 30 och 60 minuter senare. 

Detta dynamiska samspel av meddelanden från hunger- och mättnadshormoner hjälper hjärnan att reglera våra matvanor. En annan uppsättning hormoner kan styra våra matval och motivera oss att äta även om det inte finns någon fysisk hunger.

Hur viktminskning påverkar våra hormoner

Det verkar som att hormonnivåerna också förändras när vi går ner i vikt. Flera studier har visat att viktminskning på grund av diet är förknippad med hormonella förändringar som främjar en viktuppgång. 

Efter en viktminskning ökar nivåerna av hungerhormoner samtidigt som nivåerna av mättnadshormoner minskar. Dessa förändringar leder till en ihållande ökning av hungern, minskad mättnad och att färre kalorier förbränns. Det är förmodligen en del av anledningen till att 8 av 10 personer på lång sikt går upp i vikt igen. 

Dessa resultat tyder på att hämmad hunger efter en viktminskning kan hjälpa människor att behålla sin nya vikt. 

Efter en viktminskning ökar nivåerna av hungerhormoner samtidigt som nivåerna av mättnadshormoner minskar. Dessa förändringar leder till en ihållande ökning av hungern, minskad mättnad och att färre kalorier förbränns.

-Maintenance of Last Weight and Long-Term Management of Obesity (Hall KD & Kahan S, 2017)

Arbeta runt hormonerna

Något som är viktigt att komma ihåg är att man inte kan kontrollera sina hormoner. När vi känner oss hungriga är det mycket svårt att inte äta, oavsett om vi verkligen inte vill det. Att lära sig hur hormonerna fungerar kan därför hjälpa att förstå vilka typer av ingrepp och strategier som kan behövas för att hantera kroppsvikt på ett effektivt sätt.

Källor
  • Proietto J. Chemical messengers: how hormones make us feel hungry and full. The Conversation 2015: https://theconverzation.com/chemical-messbudssons-how-shormon-make-us-feel-hungry-and-full-35545 [besökt juli 2019].
  • Berthoud HR, Münzberg H, & Morrison CD. Blaming the Brain for Obesity: Integration of Hedonic and Homeostatic Mechanisms. Gastroenterology 2017; 152:1728–1738.
  • Hall KD & Kahan S. Maintenance of Lost Weight and Long-Term Management of Obesity. Med Clin N Am 2018; 102:183–197.
  • Purcell, K et al. The effect of rate of weight loss on long-term weight management: a randomized controlled trial. Lancet Diabetes Endocrinol 2014; 2:954-962.

Relaterade artiklar

Är det viljestyrka eller biologi som styr?
decorational arrow Biologi | 4 min. läsningstid

Är det viljestyrka eller biologi som styr?

För att gå ner i vikt måste man äta mindre och röra sig mer. Men det handlar inte bara om viljestyrka. Många aspekter av våra matval och våra fysiska aktiviteter styrs av komplexa biologiska system.

Är obesitas verkligen en sjukdom?
decorational arrow Obesitas | 6 min. läsningstid

Är obesitas verkligen en sjukdom?

Debatten pågår ständigt. Den om obesitas verkligen är en sjukdom. Fler och fler experter anser det. För vissa kommer detta som en överraskning, för andra bidrar det med lättnad. För den som lever med obesitas är det nämligen livsviktigt att det inte bara handlar om viljestyrka eller livsstil.