decorational arrow Behandlingar | 2 min. läsningstid

Vetenskapligt beprövade alternativ för vikthantering

Oavsett om det gäller beteendeterapi, läkemedel eller bariatrisk kirurgi finns det flera olika sätt att behandla obesitas. Vårdgivare kan hjälpa till att utforma en vikthanteringsplan speciellt framtagen för den drabbade genom en kombination av olika behandlingar som fungerar på olika sätt. 

Obesitas är en komplex sjukdom med många orsaker. Forskare menar att det inte finns någon strategi som kommer fungera för alla patienter. 

Varje framgångsrik vikthanteringsplan måste omfatta långsiktiga copingstrategier som hjälper patienter att minska sin kroppsvikt och förhindra att den ökar igen. Personer som lever med obesitas behöver därför en personlig behandlingsplan som utformats specifikt för dem. 

Planen kan omfatta ett antal olika behandlingsalternativ. Och allt eftersom framsteg görs kan olika typer av behandlingar bli mer eller mindre relevanta. Därför ska en vikthanteringsplan anpassas efter varje persons specifika behov, utvecklas och kanske förändras med tiden. 

Att hitta en vårdgivare som har fått utbildning inom obesitas är det första steget. Fler och fler vårdgivare förstår vetenskapen bakom sjukdomen och hur man behandlar den effektivt. Därför är det viktigt att man som drabbad inte ger upp utan tar den tid det tar att hitta den rätta. När man väl kommer i kontakt med en bra vårdgivare så kan den här guiden vara till hjälp.

Obesitas är en komplex sjukdom med många orsaker och det finns inte en behandlingsmetod som kommer att fungera för alla. 

-Best Weight, A practical guide to office-based obesity management (Freedhoff Y. & Sharma A.M. Canadian Obesity Network 2010)

Här nedan listas några av de vetenskapligt beprövade behandlingsalternativ som vårdgivare har att använda.* 

Äta hälsosamt – att förstå ”hur” och ”varför” när det gäller mat

När det gäller obesitas innebär förändring av hur man äter mycket mer än att bara äta färre kalorier. Det handlar inte om att hitta en mirkakeldiet. En vårdgivare behöver ta patientens matmönster i beaktande när de tillsammans utvecklar en vikthanteringsplan. 

En sak att titta på är till exempel om det finns en specifik tid på dagen som personen löper extra stor risk att äta för mycket, eller ohälsosamt? 

När äter personen i vanliga fall? En del äter när man känner sig trött, stressad eller ledsen? Hur man upplever mättnadskänslan efter en måltid är också olika från person till person. Genom att ställa sig dessa frågor samlar man på sig ledtrådar för att kunna hjälpa patienten att närma sig en mer hållbar relation till mat. 

Ökad fysisk aktivitet

Man behöver inte springa ett maraton varje dag. Till att börja med kan lite extra rörelse i vardagen göra stor skillnad. För den som sitter mycket under dagen kan det göra skillnad om man reser sig upp och rör på sig i några minuter varje timme. Det är också bra att gå till affären eller ta trapporna om det är möjligt. 

Det som är viktigt är att man hittar något som man gillar som hjälper en att vara fysiskt aktiv varje dag. Målet är 150 minuters fysisk aktivitet i veckan. Alla bör jobba långsamt mot detta mål genom att gradvis lägga till nya aktiviteter som man tycker om och som man klarar av att fortsätta med över tid. 

Beteendeterapi

Det finns en nära koppling mellan kropp och själ. Beteendeterapeuter arbetar med de psykologiska aspekterna av vikthantering, vilket hjälper till att identifiera mönster i tankar, känslor och beteenden som till exempel gör att man äter för mycket och går upp i vikt. Det kan handla om stora portioner eller för många mellanmål och att man äter när man egentligen inte är hungrig. 

Fokus här ligger på att förändra dessa mönster och att uppnå långsiktig viktminskning och förbättra sin hälsa. 

Måltidsersättningar/lågenergikost

Måltidsersättningar är produkter med kontrollerade kalorinivåer som innehåller viktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Måltidsersättningar är vanligtvis mycket proteinrika och innehåller låg mängd fett och kolhydrater. 

Måltidsersättningar kan ingå i en kliniskt övervakad dietplan där en eller flera måltider varje dag ersätts med mat eller kostersättning som ger ett specificerat antal kalorier, till exempel mellan 800 och 1 200 kalorier per dag. 

Läkemedel mot fetma

Precis som vi inte kan kontrollera vår kroppstemperatur med tankekraft, kan vi inte medvetet kontrollera några av de biologiska processer som påverkar vår aptit. Det är här läkemedel mot obesitas spelar en roll genom att påverka dessa olika biologiska processer. 

Olika läkemedel fungerar på olika sätt. Vissa läkemedel mot obesitas hjälper till att reglera aptiten och minska portionerna. Detta hjälper patienten att äta mindre och gör det enklare att ändra sin livsstil. 

Läkemedel mot obesitas kan också hjälpa till att förhindra att man går upp i vikt igen genom att påverka kroppens biologiska reaktioner på viktminskning, såsom ihållande och ökad hunger. Andra läkemedel hjälper en att gå ner i vikt genom att förändra hur kroppen absorberar mat. Till exempel genom att minska mängden fett som absorberas av kroppen. 

Bariatrisk kirurgi

Generellt sett minskar dessa operationer aptiten och den mängd mat en person klarar av att äta under en måltid. De har visat sig skapa metaboliska och hormonella förändringar, vilka spelar en viktig roll för att kontrollera vikten. De hormonella förändringarna som inträffar motverkar att man går upp i vikt igen. 

Hitta behandlingar som fungerar för varje enskild individ

En vårdgivares uppgift är att hjälpa till att skapa en personlig vikthanteringsplan. Men de kan inte förutsäga hur varje individ ska svara på de olika behandlingar de rekommenderar. Vi är alla olika och det betyder också att vi svarar på behandlingarna individuellt. 

Därför kan en vårdgivare justera varje vikthanteringsplan längs vägen, beroende på hur kroppen svarar på behandlingen och de specifika hälsobehoven för just den personen. 

Viktplatån

Oavsett vilka behandlingsmetoder som utgör din viktbehandlingsplan, kommer viktminskningen vid någon tidpunkt att stanna av och plana ut. Detta kallas för att nå en ”viktplatå”. Det är en oundviklig del av viktresan som kan leda till frustration Oavsett vilka behandlingsmetoder som utgör en viktbehandlingsplan, kommer viktminskningen vid någon tidpunkt att stanna av och plana ut. Detta kallas för att nå en "viktplatå". Det är en oundviklig del av viktresan som kan leda till frustration och en känsla av misslyckande. 

Viktplatån är dock ett resultat av kroppens anpassning till viktminskningen. Enligt evolutionen är ju viktminskning inte bra för överlevnad och fortplantning. Så kroppen svarar på viktminskningen genom att gradvis, och ofta omedvetet, öka aptiten och minska energiförbrukningen. Studier har visat att detta kan pågå i åratal. Det är inte konstigt att 8 av 10 personer går upp i vikt igen på lång sikt. Detta är ett bevis på att trots våra bästa avsikter har vår biologi ofta en egen agenda som skapats under miljontals år av naturligt urval. 

Personer som når viktplatån säger ofta: "Vad är poängen? Detta fungerar inte längre!" eller "Jag har fastnat. Eftersom mina ansträngningar inte längre ger resultat kan jag lika gärna sluta". 

Men det vi ofta inte inser är att behålla viktnedgången är en lika stor ansträngning och en enorm prestation med tanke på alla krafter som verkar. Det är därför många läkare föreslår att viktplatåer ska firas. 

Och kom ihåg att behandlingar man fortfarande går på kan arbeta bakom kulisserna för att "tämja" biologin, även om man inte längre ser bättre resultat på vågen. Men vad händer om viktnedgången man uppnått inte är tillräcklig för att se förbättringar i hälsa eller känna den livskvalitet som man är ute efter? Det viktiga är att varje person är stolt över de ansträngningar och den beslutsamhet som man har investerat för att ta sig dit man är. Att fortsätta det fina arbetet och boka en tid hos sin läkare för att titta över sin vikthanteringsplan för att se om behandlingsmetoden ska intensifieras eller justeras. 

* Vissa behandlingar kan orsaka biverkningar. Denna information ska inte uppfattas som behandlingsråd eller rekommendationer. Rådgör alltid med din vårdgivare om behandlingsrekommendationer.

Källor
  • Puhl RM & Heuer CA. Obesity Stigma: Important Considerations for Public Health. American Journal of Public Health 2010; 100:6:1019-1028.
  • Freedhoff Y. & Sharma A.M. Best Weight – A practical guide to office-based obesity management. Canadian Obesity Network 2010.
  • Wadden TA et al. Overview of the Treatment of Obesity in Adults. In: Thomas A. Wadden & George A. Bray (eds.). Handbook of Obesity Treatment. New York: Guilford Press 2018;283-308.
  • Kushner RF & Kahan S. The Emerging Field of Obesity Medicine. In: Thomas A. Wadden & George A. Bray (eds.). Handbook of Obesity Treatment. New York: Guilford Press 2018;413-452.
  • Berthoud H, Münzberg H., & Morrison, C.D. Blaming the brain for obesity. Gastroenterology 2017;152(7):1728-1738.
  • American Association of Clinical Endocrinologists. Empower your health: Guide to physical activity: https://www.empoweryourhealth.org/sites/all/files/EmPower-Physical-Activity-Guide.pdf [hämtad juli 2019].
  • Gomez-Rubalcava S, Stabbert K & Phelan S. Behavioral Treatment of Obesity. In: Thomas A Wadden & George A Bray (eds.). Handbook of Obesity Treatment. New York: Guilford Press 2018.
  • Forman E & Butryn M. Effective Weight Loss: An Acceptance-Based Behavioral Approach - Treatments That Work (Workbook Ed.). New York: Oxford University Press 2016.
  • Butryn ML, Webb V & Wadden TA. Behavioral treatment of obesity. Psychiatric Clinics 2011; 34(4):841-859.
  • Li M & Cheung BMY. Pharmacotherapy for obesity. British Journal of Clinical. Pharmacology 2009; 68:804–810.
  • Stefanidis A & Oldfield BJ. Neuroendocrine mechanisms underlying bariatric surgery: Insights from human studies and animal models. Journal of Neuroendocrinology 2017; 29:e12534.
  • Schmidt JB et al. Effects of RYGB on energy expenditure, appetite and glycaemic control: a randomized controlled clinical trial. International Journal of Obesity 2016; 40:281–290.
  • Xulong S et al. From Genetics and Epigenetics to Precision treatment of obesity: Gastroenterology Report 2017; 5(4):266–270.
  • Vanwormer FM et al. Weight-Loss Outcomes: A Systematic Review and Meta-Analysis of Weight-Loss Clinical Trials with a Minimum 1-Year Follow-Up. J Am Diet Assoc. 2007. 107:1755-1767.
  • Rosenbaum M et al. Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight. Am J Clin Nutr. 2008; 88:906–912.
  • Schwartz A & Doucet É. Relative changes in resting energy expenditure during weight loss: a systematic review. Obesity Reviews. 2010; 11:531–547.
  • Hall KD & Kahan S. Maintenance of lost weight and long-term management of obesity. Medical Clinics of North America 2018; 102(1):183-197.
  • Tsai AG & Wadden TA. Treatment of Obesity in Primary Care. In: Thomas A Wadden & George A Bray (eds.). Handbook of Obesity Treatment. New York: Guilford Press 2018; 453-465.

Relaterade artiklar

Är det viljestyrka eller biologi som styr?
decorational arrow Biologi | 4 min. läsningstid

Är det viljestyrka eller biologi som styr?

För att gå ner i vikt måste man äta mindre och röra sig mer. Men det handlar inte bara om viljestyrka. Många aspekter av våra matval och våra fysiska aktiviteter styrs av komplexa biologiska system.

9 frågor att ställa till din läkare
decorational arrow Tips | 5 min. läsningstid

9 frågor att ställa till din läkare

Det kan vara svårt att starta ett samtal om obesitas, även med sin läkare. Här finns nio frågor som kan bidra till att inleda en dialog och ta de första stegen mot att förstå vilka behandlingsalternativ för vikthantering som finns tillgängliga.

En plan för patienten är ett samarbete med behandlande läkare
decorational arrow Tips | 5 min. läsningstid

En plan för patienten är ett samarbete med behandlande läkare

Obesitas är en komplex sjukdom men att behandla den behöver inte vara det. Utbildade vårdgivare har kunskapen och verktygen för att skapa en behandlingsplan som fungerar för varje enskild individ.